Search
  • EGIC

Kampen mot löneskillnaden: Erfarenheter från Bahrain

Originalpublikation på World Economics


MITCHELL BELFER - SEPTEMBER 2018


Den ryska romanförfattaren Fjodor Dostojevskijs förslag om att ett samhälle skulle bedömas utifrån hur det behandlar sina fångar återspeglade dåtiden. År 2018 är det inte längre villkoren i fängelser som höjer våra ögonbryn, utan snarare sociala obalanser; särskilt jämställdhetsnivåer mellan män och kvinnor. Eftersom att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och mänskliga rättigheter har blivit en del av den internationella politiken, är det grundläggande att känna till de regelverk och implementeringsmetoder som ständigt utvecklas för att säkerställa att kvinnor inte hamnar bakom när det gäller rättigheter, ansvar och roller. Storbritannien och Europeiska Unionen är arbetar globalt med att främja jämställdhet och skydda kvinnors rättigheter internationellt. Dock återstår mycket att göra eftersom att olikheterna kvarstår, vilket syns särskilt tydligt på löneskillnaderna där lika arbete inte nödvändigtvis ger lika lön. Det är svårt att leda med gott exempel när aspekter av Europas egna sociala tapisserier förblir oavslutade. World Economic Forum förutspår att det kommer att ta ungefär 170 år att eliminera löneskillnaden mellan könen till fullo. Om Storbritannien och EU vill påskynda processen, bör de också vara öppna för att lära av andras erfarenheter - från lokala aktörer som har utvecklat juridiska, ekonomiska och sociala medlen för att bli av med löneskillnader och annan könsdiskriminering.


Kungariket Bahrain är ett sådant exempel. Som en liten östat i Arabiska viken, en av de viktigaste ekonomiska och politiska zonerna i världen, har de aldrig kunnat åsidosätta någon del av samhället. Historien tvingade Bahrain att inkludera alla dess människor i statens liv eller riskera sin överlevnad. Kvinnor har bidragit till Bahrains nationella liv sedan landet bildades. Detta stämmer inte bara i historiska termer; kvinnors roll i moderna Bahrain och landets socioekonomiska erfarenhet av att minska löneskillnaden mellan könen är värd att utforska. Under 2016 uppgick den genomsnittliga timlönen för kvinnor jämfört med män till 87,4%, vilket innebär en löneskillnad på 12,6%. Även om det ultimata målet, och trenden, är att minska denna lucka till noll, ligger löneskillnaden i Bahrain redan mycket lägre än många andra länder (till exempel Ryssland med ett genomsnitt på 33%) inklusive i väst där EU: s genomsnittliga löneklyftor uppgår till 16,2%. I Storbritannien är genomsnittet 16,8%. Utöver kraften i efterfrågan av större deltagande av kvinnor i Bahrains ekonomi — Bahrains ekonomiska utvecklingsnämnd (EDB) beräknar en årlig ökning med 5% av kvinnor som tar plats i landets ekonomi, vilket skulle resultera i att kvinnor representerar cirka 45,5% av arbetskraften år 2020 — finns fyra huvudfaktorer som bidrar till att förbättra kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden i vad som kan beskrivas som en 3+1-formel — tre förbättringar av politiken och ett institutionellt ramverk.


Först har Bahrains inkomst- och lönepolitik, som genomförts av Civil Servants Bureau (CSB) i den offentliga sektorn, dämpat löneskillnaden mellan könen genom att försäkra att alla tjänstepersoner får lika lön för lika arbete oavsett kön. Lönepolitiken i den offentliga sektorn tillåter helt enkelt inte vertikal segregering (baserat på positionen, t.ex. ledningsposition) eller horisontell segregering (diskriminering baserat på yrket). Man eller kvinna, äldre eller yngre, muslim, kristen, jude eller annan religiös benämning och med samma benämning ger samma lön, punkt slut. För det andra erbjuder Bahrains utbildningspolitik en högkvalitativ, kostnadsfri och tillgänglig gymnasie- och eftergymnasial utbildning som inte bara underlättar, utan aktivt uppmuntrar, kvinnligt deltagande och är allmänt erkänd som en drivande nyckelmekanism för att stärka kvinnors roll. Detta har resulterat i att fler kvinnor än män utbildar sig i Bahrain. Under 2016 var andelen kvinnor jämfört med män som avslutade 12 års utbildning (med gymnasieintyg) 104,3%., dvs. det går 104 kvinnliga gymnasiestudenter på 100 manliga. Denna siffra stiger till 113 kvinnor på 100 män om man endast räknar utbildning i offentliga skolor, samt en ytterligare raketstigning till 175 kvinnor på 100 män inom högre utbildning (eftergymnasial). För det tredje har en rad sociala och rättsliga policys införts för att uppmuntra full jämlikhet mellan könen baserat på den förnyade familjerätten (2017) som avancerade en plattform för medborgerliga rättigheter till att stärka kvinnors deltagande i politiska, ekonomiska och sociala frågor. Den förstärker även kvinnors valfrihet och säkerställer att alla familjecentrerade frågor behandlas enligt civilrätten, baserat på principer om absolut jämlikhet mellan könen. Detta innebär att religion och stat separeras och konsoliderar rättsstatsprincipen i familjeärenden — en sfär som traditionellt domineras av religiösa institutioner. Detta rättsliga ramverk fungerar som ett incitament för kvinnor i Bahrain att träda in i ett oberoende och självständigt yrkesliv. Slutligen har Bahrain genomgått en viktig institutionell utveckling som har formats och arbetar mot att stärka kvinnornas roll i samhället. Två organ har spelat särskilt viktiga roller: Supreme Council of Women och Bahrain Business Women Society. Dessa, tillsammans med mindre civilsamhällsgrupper, har genom beslutsfattande lobbyingtekniker arbetat flitigt för att påverka den allmänna opinionen genom att lyfta jämställdhetsfrågan i offentliga medier och gemensamma evenemang med europeiska motsvarigheter. Ett exempel är konferensen ”Lika möjlighet i företag och samhälle", som genomfördes år 2017 av Ahlia Universitet i Bahrain och Brunel University i London, för att förankra bästa utförande, dela strategier och skapa ett institutionellt, nationellt minne om sociala framsteg.


Lärdomen av Bahrains erfarenheter är: en kombination av robust politik för att uppmuntra arbetskraftens jämställdhet, utbildning för alla och individuellt självbestämmande kräver en institutionell buffert för att vägleda förändringar och se till att lagar genomförs och inte fastnar i processen. Denna modell kan replikeras — i alla utvecklande och utvecklade områden när det politiska ger plats för det sociala. Dostojevskijs fängelseteori matchas med hans inställning om ”att ta ett nytt steg, att uttala ett nytt ord, är vad folk fruktar mest". Med könsrelaterade frågor i fronten i internationella diskurser är människor alltmer polariserade mellan de som välkomnar och de som avvisar förändring. När det gäller utveckling av kvinnors roll i samhället och eliminering av löneskillnader finns det verkligen inget utrymme för tvetydighet. Samhällen kommer att bedömas i enlighet därmed.


31 views

Designed by Euro Gulf Information Centre ©2019