Search
  • EGIC

Kvinnor i Gulfstaterna - Vart står vi nu?

Skriven av Ahmad Sas

Översatt av Cornelia Björkquist


Socioekonomisk tillväxt och förbättrad livskvalitet är viktiga aspekter av reformprogrammen i de arabiska gulfstaterna – Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Dessa mål är i linje med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Främjande av kvinnors rättigheter har legat högt upp på agendan i Gulfstaterna. Det finns dock djupt förankrade kulturella normer som behöver förändras. Detta gör att den sociala omvandlingen av regionen är både juridisk och en del av en större process som påverkar kulturella och nationella identiteter. Resan är lång och Gulfstaterna har redan påbörjat snabba förändringar och omvandlingar av traditionell kultur för att ta itu med samtida frågor som social jämlikhet.

Jämställdhet är en global utmaning som inte är begränsad till en specifik region. Dock har diskussionen om kvinnors rättigheter i Gulfen väckt global uppmärksamhet på senare tid. Sådan uppmärksamhet i media gör det viktigt att belysa förändring. Essentiella förändringar som har skett i diskursen måste markeras för att reformens väg ska kunna utvärderas. Erkännandet av det sociala engagemanget och arbetet för att stärka kvinnors roll belyser viktiga fakta som slår hål på stereotyper och politiseringen av problemen. Det är obestridligt att Gulfstaterna var för sig har kommit långt i sina reformer, vilket visar på att dess ledare ser allvarligt på problemen.

Den traditionella modellen för reformer i perspektiv

Trots kulturella likheter mellan de arabiska Gulfstaterna skapade var och en en unik väg för att främja kvinnors rättigheter. De första rörelserna framställdes i Bahrain och Kuwait och markerade dessa länder som nav för arbetet med kvinnors rättigheter i Gulfen. The Young Ladies Association i Bahrain som grundades 1955 var den första i sitt slag, ungefär ett decennium senare, 1963, bildades Women Social Culture Association i Kuwait. Engagemanget i kvinnoföreningar spred sig sedan till resten av Gulfstaterna, slutligen även till Qatar där det bildades ett dotterbolag till Röda korset år 1982. Generellt var dessa föreningar statligt styrda eller begränsade till eliten. Sociala och juridiska hinder hade avgörande påverkan på föreningarnas arbete och begränsade deras aktivism till välgörenhet och religiösa frågor.

En ny väg mot kvinnors engagemang

Idag finns en ny våg av kvinnors sociala engagemang som arbetar för att komma ikapp med de globala trenderna. Detta har uppmuntrats på sociala medier och av den globala feministiska aktivismen som #MeToo-rörelsen. Detta kräver hårt arbete och trots erkännandet av det brådskande läget för förändring – från både myndigheter och allmänheten – ställs statliga reformer ofta i konkurrens med civilsamhällets engagemang, istället för att samarbeta. Kvinnorörelsens ”Buttom-up”-reformer leddes främst av banbrytande kvinnor som bevisade att förändring är möjligt trots alla hinder. Deras roll var avgörande och för första gången har ledande kvinnor antagit höga positioner inom lagstiftning, som experter inom okonventionella karriärer, ledande akademiker, idrottare och yrken inom många andra offentliga områden. Deras framsteg har också påverkat den andra typen av reformer: den statligt styrda ”top-down”-processen, eftersom att många stater anställde dessa pionjärer för att leda de sociala reformplanerna. Deltagandet från båda hållen har banat väg för att överkomma den traditionella modellen mot en djupare, om än mer kritisk, dialog mellan civilsamhället och de beslutande organen i Gulfen. Gradvisa samhällsreformer tog plats, bl. a. en stor plan för kvinnors rättigheter, förbättrad tillgång till ekonomiska resurser för kvinnor, avlägsnandet av juridiska hinder och för att möta sociala fördomar genom ökad social medvetenhet via effektiva utbildningsprogram och masskommunikation. Det är viktigt att presentera dessa exempel var för sig. Tillexempel att:


Bahrain– Inledde en nationell omvandlingsplan under kung Hamad bin Isa Al Khalifas regi sedan hans anslutning år 2000. Bahrains Vision 2030 fokuserar främst på ekonomisk och social omvandling. Därefter antog Manama FN:s Agenda 2030 till de nationella prioriteringarna inom regeringsramen för 2015, som kopplades till regeringens Government Work Programme (2015-2018). Förutom den ekonomiska delen av Vision 2030 har Bahrain också gjort stora framsteg när det gäller att främja kvinnors bidrag till det offentliga. Enligt Bahrains Human Development Report, av Bahrain Centre for Strategic, International and Energy Studies(DERASAT) tillsammans med United Nations Development Programme(UNDP) var inkomsten mellan kvinnor och män nästan jämställd och mer än 50% av de nystartade företagen har registrerats av kvinnor. Dessutom är Bahrain placerat på 43:e platsen av 189 länder i Human Development Index(HDI) på 0,846. Bahrain lyckades avlägsna luckor i lagarna som rör jämställdhet och skyddet mot mäns våld mot kvinnor till 67% enligt rapporten om Gender Justice and the Law, av Ekonomiska och sociala kommissionen för Västasien (ESCWA) år 2018. Dessa prestationer kan spåras till Supreme Council of Women:s arbete, som bildades den 22 augusti 2001 med prinsessan Shabeeka bint Ibrahim Al Khalifa som ordförande. Rådet arbetade hårt med att implementera sin agenda om att stärka Bahrains kvinnor genom utvecklingsprogram. Rådets arbete resulterade i harmonisering mellan deras och regeringens program till 43% och Bahrains ekonomiska vision till ca 78%.


Kuwait– Har gjort betydande framsteg när det gäller att utjämna klyftorna mellan könen inom sociala områden. Främjande av kvinnors utbildning toppade regeringarnas dagordning i årtionden. Denna politik gav viktiga resultat, då antalet kvinnor med högre utbildning är nästan dubbelt så många som män i dagsläget. Det finns fortfarande mer att ta itu med när det gäller kvinnor i arbetsmarknaden, då kvinnors representation endast uppnår 15% inom den offentliga sektorn och mindre än 20% inom den privata sektorn. Detta låg som grund för regeringens skifte i de konventionella metoderna för att uppnå social jämställdhet, från att stötta kvinnors rättigheter till att istället främja och arbeta aktivt för dem i Kuwaits Vision 2035. Staten investerade i att förse kvinnor med nödvändiga kunskaper för att övervinna underskottet på kvinnor i arbetsmarknaden och starta utbildningsprogram och andra initiativ för att optimera kvinnors ledarskapspotentialer.

Oman– Har haft en anmärkningsvärd resa som skiljer sig från de andra Gulfstaterna. Trots likheten när det gäller att främja social jämställdhet och främja kvinnors rättigheter, är Omans regering angelägen att ha ett rykte om att skapa en gemensam grund i svåra regionala konflikter i regionen för att förbättra dess status som en moderniserad plats där utlänningar kan finna fred. En sådan politisk strategi har ytterligare förstärkt statens avsikter att arbeta för en socio-politisk reform. De nuvarande siffrorna indikerar på en lovande framtid för arbetet med jämställdhet. Kvinnor representerar 41% av arbetskraften och 54% av studenterna med högre utbildning. Trots att Omans Vision 2040 huvudsakligen riktar sig till att stärka ungdomar, så betonar planen även kvinnor och deras deltagande i alla aspekter av det offentliga livet.

För Qatar– är främjandet av kvinnors roll i samhället också en del av deras utvecklingsstrategi. Qatars sociala omvandlingsplan, Vision 2030, är också relaterad till FN:s Agenda 2030. Det är anmärkningsvärt att antalet kvinnor med eftergymnasial utbildning är bland de högsta i världen, då kvinnor utgjorde 70% av de utexaminerade studenterna under åren 2016-2017. Tillsammans med utvecklingen inom utbildningssektorn kom också utvecklingen inom arbetssektorn med 37% unga kvinnor mellan 25-29 år. Sedan 2017 har trenden ökat ytterligare och det finns en generell uppmuntran till kvinnors delaktighet i näringslivet och i det offentliga.


Saudiarabien– Kronprins Muhammad bin Salmans har sedan 2017 tagit stora steg mot modernisering av det saudiarabiska samhället. Han fortsätter arbetet som utfördes av kung Abdallah bin Abdulaziz al Saud (2005-2015) som den 7 september år 2000 ratificerade FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I februari 2011 uttalade för första gången kung Abdallah att kvinnor kunde delta i politiken genom det konsultativa rådet Majlis Ashura. Minst en femtedel av platserna i Majlis tillhör kvinnor och genom reformerna 2015 blev det tillåtet för kvinnor att rösta och kandidera i kommunalval. Saudi Visions 2030 innehåller viktiga lagändringar. Kung Salman utfärdade ett beslut i juni 2018 om att avskaffa det långvariga förbudet som hindrade kvinnor från att köra bil. Dessutom markerade det senaste kungliga dekretet, som utfärdades den 2 augusti 2019, den mest avgörande reformen som pågår. Dekretet gäller könsneutrala reformer av lagen om personlig status, huvudsakligen på ”Guardianship system” om manligt förmyndarskap. Detta har gett kvinnor rätten till att ha ett pass och resa utomlands, registrera ett barns födelse, äktenskap och skilsmässa och behandla familjedokument utan att behöva godkännande från en manlig förmyndare. Kvinnor kan nu registreras som medansvariga över hushållet. Dessa reformer skapar förutsättningar som gynnar kvinnors deltagande och engagemang i arbetslivet. Detta är ett avgörande mål för Vision 2030, som syftar till att öka sysselsättningsgraden av saudiska kvinnor från 22% till 30%, eftersom att landet har en låg sysselsättningsgrad bland kvinnor – trots att mer än 50% av saudiska kvinnor har en akademisk examen.

Förenade Arabemiraten– Att arbeta för jämställdhet och kvinnors deltagande inom alla delar av det offentliga livet har länge prioriterats. Förenade Arabemiraten är ett litet land med en liten befolkning, som har gjort inkludering av kvinnor i arbetslivet och på ledande positioner till en del av sin större utvecklingsstrategi. Ända sedan upprättandet av den relativt nya staten har detta varit en huvudpelare i den nationella identitetsprocessen. De sju emiraten – Abu Dhabi, Dubai, Sharjah, Ajman, Umm Al Quwain, Ras Al Khaimah och Fujairah – har kunnat bygga upp några av de mest öppna och inkluderande samhällena i arabvärlden och har kunnat finna en balans mellan modernisering och bevaring av det islamiska arvet, samtidigt som man isolerar sig från radikaliseringstrenderna i regionen. Mellan 2013 och 2014 deltog landet i ett öppet arbetsgruppsmöte med FN:s generalförsamling (UNGA), där de antog FN:s Agenda 2030. Ett av de viktigaste framstegen ägde rum i det federala nationella rådet som inrättades 2015, där 8 av de 20 utsedda medlemmarna var kvinnor. Samma år inrättade Förenade Arabemiraten också Gender Balance Council (GBC), som fokuserar på att integrera kvinnor i myndigheter och i den offentliga sfären. Det är också anmärkningsvärt att regionens första militära högskola för kvinnor, Khawla bint Al Azwar, etablerades i landet. Under 2017 representerade kvinnor 66% av det offentliga arbetslivet, 30% av ledarpositionerna och 15% av de tekniska och akademiska positionerna. Framöver är Förenade Arabemiratens vision att bli bland de 25 bästa länderna i världen på jämställdhet innan 2021.

***

Gulfstaterna skiljer sig mycket i sociopolitiska sammanhang och strukturella verkligheter, men innehållet i den sociala omvandlingen som är inkluderad i deras utvecklingsvisioner är till stor del en gemensam trend. På samma sätt har dessa länder fortfarande många mål kvar att uppnå och hinder att övervinna. Den rådande reformtrenden i Gulfstaterna sker samtidigt som det finns en utbredd oro över framtiden för den lokala kulturen. Vissa anser att framstegen för kvinnors situation och jämställdhet är en del av större mänskliga rättighetsreformer och en viktig del av utvecklingen mot ett aktieägarsamhälle. Kvinnors rättigheter främjas av GCC-staternas regeringar i en takt som återspeglar det känsliga sammanhang som de arabiska Gulfstaterna befinner sig i.

02 September 2019

0 views

Designed by Euro Gulf Information Centre ©2019