Search
  • EGIC

Ramadan med restriktioner: den religiösa, ekonomiska och politiska dynamiken

Updated: Jun 24


Av Maged Srour

Översatt av Cornelia Björkquist


Den 23 april började den heliga månaden Ramadan. Detta är en månad som innebär fasta, dyrkan och gemenskap - Ramadan firar Koranens uppenbarelse till profeten Muhammad. Muslimer fastar under dagsljus, från gryning till solnedgång, en praxis som ses som en av de fem pelarna i islam. De två huvudmålen - 'suhoor' och 'iftar' - åtnjuts vanligtvis i gruppsamlingar bland familj, vänner eller i moskéer. Coronavirus-pandemin har gjort denna Ramadan mycket annorlunda och tvingade myndigheter att granska traditioner och ritualer mot bakgrund av de åtgärder för social distans som införts över hela världen för att hålla tillbaka Covid-19.


Om det inte vore för denna pandemi skulle Ramadan innebära festlig stämning på gatorna i de muslimska majoritetsländerna i Mellanöstern och runtom i hela världen. Varje dag efter att ha brutit fastan samlas människor på gator, i butiker och i restauranger till sent på natten. Moskéer skulle vara fyllda av människor, framför allt efter solnedgångens bön - 'maghreb' - för att dela 'iftar'-måltiden tillsammans och sedan be Taraweeh, en annan typisk ritual för Ramadan. Sådan gemytlighet och hängivenhet har begränsats till hemmen på grund av Covid-19. Digitala verktyg blev viktiga bidrag för att hitta nya lösningar för sammankomster och kommunikation, samtidigt som internationella restriktioner respekteras. Exempelvis invigde Egyptens Grand Mufti Ramadans start (Shawqi Allam) genom en videokonferens på Facebook och många ceremonier har sänts via Zoom medan måltiderna förbereds med hjälp av YouTube.


GCC-länderna har alla anpassat sig efter nuvarande omständigheter under Ramadan. På grund av sin tidiga framgång med att hålla tillbaka COVID-19 håller Bahrain (till skillnad från de flesta andra gulfstaterna) offentliga Taraweeh-böner i al-Fateh Grand Mosque. Dessa böner involverar endast fem personer och en imam och sänds på TV – resterande moskéer i kungariket förblir stängda. Kuwait förlängde sitt stränga utegångsförbud fram till slutet av maj och alla moskéer fortsätter att vara stängda. Oman har förbjudit alla större samlingar, inklusive böner. Qatar stängde moskéer utan att meddela om när de ska öppnas igen och alla Ramadan-sammankomster, till exempel 'iftar' i moskéer och andra gruppaktiviteter, är strängt förbjudna. Saudiarabien har också infört strikta restriktioner och har bl.a. ställt in alla böner i moskéerna. Rikets Grand Mufti, Sheikh Abdulaziz al-Sheikh, har sagt att även Eid al-Fitr-böner i slutet av månaden bör hållas i hemmet. Kungariket hade tidigare avbrutit den islamiska pilgrimsfärden i Umrah. För Riyadh kommer denna pandemi oundvikligen att orsaka betydande ekonomiska förluster, vilket är ett problem som kungariket inte kan underskatta eftersom pilgrimsfärderna är kärnan i planerna om att öka turismen under kronprins Mohammed bin Salmans ambitiösa ekonomiska reformagenda. Förenade Arabemiratens Fatwa-råd uppmanade muslimer att be hemma, även är det gäller Taraweeh-bönen. Behovet av att hålla tillbaka spridningen av viruset har mottagits bra i hela regionen, men vad många analytiker anser vara oroande är konsekvenserna av dessa restriktioner på medellång och lång sikt.


Vad händer efter Ramadan?

Sammanfattningsvis har de strikta restriktionerna och social distansiering under Ramadan mottagits väl av folket. Detta är en stor uppoffring för muslimska samhällen eftersom det innebär att vissa traditioner upphävs som inte kan upprepas vid någon annan tid på året. Eftersom dessa speciella omständigheter gäller för hela världen har de till stor del accepteras, men förutom de uppenbara sociala konsekvenserna kommer restriktionerna att få akuta ekonomiska och politiska konsekvenser.


Den första allvarliga, ekonomiska effekten kommer att visa sig omedelbart efter Ramadan på Eid al-Fitr, som är den första dagen i Shawwal-månaden och en högtid känd som 'Festival of Breaking the Fast.' Då samlas muslimer vanligtvis i moskéer för festens speciella bön, kallad Salat al-Eid. Andra typiska seder för Eid al-Fitr är utbyte av presenter och inköp av nya kläder, vilket representerar en andlig förnyelse. Under Ramadans sista vecka är gatorna i Mellanöstern vanligtvis trånga efter iftarmåltiden. Människor åker på stora shoppingutflykter för att köpa presenter, kläder och leksaker till sina familjer och vänner. Varje år innebär Eid al-Fitr en ökning i konsumtionen vilket lokala leverantörer förlitar sig på, men i år ser det annorlunda ut. Turismen kommer också att få ta en del av smällen i år. Slutet på Ramadan markerar vanligtvis början av resesäsongen för människor med alla olika sociala bakgrunder. Efter en hel månad med ett förändrat dagligt schema, uppoffringar och andlig reflektion är det vanligt att människor tar en välbehövlig paus. Under de senaste åren har slutet på Ramadan till och med börjat sammanfalla med skolornas sommarlov, vilket gjorde slutet på den heliga månaden till en avgörande tid för turistsektorn och för hela ekonomin i Mellanöstern. Kampen mot COVID-19 innebär förluster för turismen, både för de som helt förlitar sig på den och för de som genomgår en nysatsning som Saudiarabien.


Vad händer med pilgrimsfärden?

Saudiarabien avbryter sannolikt Hajj - Mekka pilgrimsfärd - i år, som bör äga rum den 31 juli. Om det avbryts blir det en historiskt uppoffring. Hajj är mycket mer än bara turism för kungariket, det är en av de fem pelarna i islam och eftersom Saudiarabien har de två erkänt heliga moskéerna kommer det eventuella avbrottet i årets Hajj att illustrera både hur pass försiktiga Saudiarabien är och hur viktiga de är för det bredare internationella samfundet, eftersom Hajj är en global händelse. Mellan två till tre miljoner besökare samlas i hemstaden Muhammad under den heliga månaden Dhu l-Hijja - den tolfte månaden i den muslimska kalendern. Under 2015 genererade religiös turism sex miljarder euro i Mekka under pilgrimsfärdsmånaden och 16 miljarder året runt. Om pilgrimsfärden ställt in skulle det innebära en enorm ekonomisk förlust för kungariket.


20 maj 2020

13 views

Designed by Euro Gulf Information Centre ©2019