Search
  • EGIC

Saudiarabiens fokus på Nordafrika?

Skriven av Antonio Occhiuto , översättning Matilda Sandvik



Saudiarabiens Kung Salman bin Abdulaziz Al-Saud har hållit en serie av toppmöten, mellan februari och april 2019, med Nordafrikanska ledaren såsom Egyptens och Tunisiens presidenter samt med öst och syd Libyens obestridda ledare, general Khalifa Haftar. Dessa mötens betydelse visas med två stora faktorer. Först, för den första gången sedan 2011 har Saudiarabien (KSA) själv tagit greppet om Nordafrikanska ärenden efter att tidigare ha anlitat ärenden gällande utrikespolitisk strategi med Tunisien, Egypten och framför allt gällande krisen i Libyen, till Riyadhs främsta allierade, Förenade Arabemiraten. För det andra har Kung Salman personligen involverat sig, och genom detta skickat ett tydligt meddelande att Saudiarabien nu är bestämd på att öka sin inblandning inom Nordafrika.

Egypten

Egyptens och Saudiarabiens förhållanden har historiskt sett varit komplexa eftersom att båda länderna har i årtionde strävat till att leda Sunni-Arabvärlden. Arab upproperna år 2011, vilka fastslog Levantens och Nordafrikanska ländernas nedgång och befäste Gulf ländernas position i Mellanöstern, har drivit både Saudiarabien och Egypten till att omvärdera deras förhållande. Mötet mellan Egyptens president Abdel Fattah Al-Sisi och Saudiarabiens kung, som hölls i februari 2019 i Sharm El-Sheikh, ger en återspegling av den ökande synergin mellan Riyadh och Kairo. Mötet skedde samtidigt som ett EU-Arab möte , ett initiativ från Egypten, vilket Saudiarabien bidrog betydligt till att organisera. Riyadh stödde Abu Dhabis försök till att behärska och hålla under kontroll det Muslimska Brödraskapets kraft som nådde sin höjdpunkt då Mohammed Morsi vann valen i Egypten år 2012. Dessa försök framkom som starkt politiskt och finansiellt stöd till president Abdel Fattah Al-Sisi då han övertog makten i 2013, efter att ha avlägsnat Morsi genom en militärkupp. Redan då Kung Salman besökte Kairo i april 2016, demonstrerade Saudiarabien deras vilja att öka deras samarbete i Nordafrika genom att grunda en investeringsfond värd 16 miljarder USD dedikerad till Egypten. Detta ovannämnda besök var också ett tillfälle för Egypten att fira slutet på deras konflikt med Saudiarabien gällande sjögränser, då två öar i Tirans stränder officiellt sänktes i Saudiarabiens suveränitet år 2017. Detta demonstrerar dessa två länders villighet att skapa en aldrig tidigare skådad och långvarande samverkan. Då det gäller regional geopolitik har Al-Sisi öppet stött Riyadhs försök att kontrollera Irans regionala aktiviteter medan Saudiarabien stöder Egyptens kamp mot islamistiska militärer, med en särskild fokus på Libyen.


Hittills har dock ord och förbindelser haft svårigheter att skapa möjligheter för betydelsefullt praktiskt samarbete på fältet. Som exempel hade Kairos ledarskap, dock motvilligt, kommit överens om att begå Egyptens militära tillgångar för att stödja Saudiarabiens insatser i Jemen emot Tehran-stödda Houthi rebeller men drog ändå tillbaka deras krafter från Jemen år 2016.

Libyen

Ledaren av Libyens nationalarmè baserat i Cyrenaica, General Khalifa Haftars besök till Saudiarabien i slutet av mars har en stor betydelse. Detta är eftersom att Haftars besök till Riyadh - som dessutom är den första gången en Libysk ledare besökt Saudiarabien sedan Kung Idris - skedde kort efter att generalen meddelade hans avsikt att starta en offensiv mot militärer i Tripoli, Libyens huvudstad. Fram till 2018 har Förenade Arabemiraten varit Haftars starkaste anhängare i Gulfen. Abu Dhabi har avsevärt stött Libyens Nationalarmè diplomatiskt, finansiellt samt militäriskt.


Också direkta militär ingripanden har genomförts av Egypten mot Haftars islamistiska fienden. Abu Dhabis och Kairos inblandning i Libyen började genast efter inbördeskrigets start i 2013/2014. Haftars tvåsidiga möte med Kung Salman har ansetts av många kommentatörer som ett resultat av Saudiarabiens villighet att öka deras inblandning i Libyen genom att stödja Haftar och som en vändpunkt som uppmuntrar generalens strävanden. Ifall det att Haftar välkomnades av både Saudiarabiens Kung och Kronprinsen signalerar Riyadh som en ökande aktiv spelare i Libyen och Nordafrika, kan å andra sidan Riyadhs stöd för Libyens Nationalarmè i Tripoli förbli osäkert. Mötet ägde rum innan Kungens resa till Tunisien för Arabförbundets toppmöte. Tjänstemän i Tunisien har flere gånger uttryckt oro över en potentiell lång kamp över Tripoli som kunde möjligen orsaka ett uttåg av flyktingar och betyda problem för Tunisiens säkerhet. I och med detta har Kung Salman kunnat vara ovillig att sanktionera en längre militär offensiv av Haftar.


Tunisien

Den växande synergin på Tunis-Riyadh-axeln är väl representerad genom Kung Salmans beslut att starta tre Saudi-finansierade projekt under sitt besök till Tunisien i slutet av mars. Kung Salman och President Beji Caid Essebsi lag tillsammans ner grundstenen för Kung Salman Bin Abdulaziz Al-Saud Universitetssjukhuset som snarast ska bli klart i Kairouan i Tunisien. Förhållanden mellan Saudiarabien och Tunisien, efter 2011, har grundats av Riyadhs och Abu Dhabis fokus på att förhindra Islamistiska Brödraskapets och motsvarande rörelsers inverkan inom landet, men också utanför. Medan Tunisien är i pågående övergång och utveckling, har det växande inflytandet och populariteten av Ennahda, som är Tunisiens huvudsakliga islamistiska parti och som är stött av Qatar och Turkiet, fortsatt att oroa Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.


Faktumet är att Nidaa Tounes, President Essebsis parti, vilket utövade en anti islamist politisk agenda, och som så vann över KSA’s och Förenade Arabemiratens stöd, och skapade en pragmatisk koalitionsregering med Ennahda, och utfrös sina Gulf allierade. Det är absolut inte ett sammanträffande att Kung Salmans besök och löfte om 830 millioner USD i finansiellt stöd till landet skedde efter den nyligen inträffade sprickan mellan Nidaa Tounes och Ennahda.

***

Nordafrika har mött en ökande mängd kriser sedan 2011. Nordafrika är också ett strategiskt placerat område där både Europeiska länders och Gulf ländernas intressen allt oftare flätar samman. EGIC kommer fortsättningsvis följa med initiativ och ändrade intressen som potentiellt kan leda till stora förändringar inom området

0 views

Designed by Euro Gulf Information Centre ©2019